Adoptera hund

Uppdrag granskning
Såg tidigare ikväll på Uppdrag granskning på SVT och blir så himla kluven. Programmet var på sätt och vis bra. Det var ju rena kampanjen mot Julie Rescue och skrämseljournalistik om sjukdomar. Hade i och för sig förväntat mig något mer seriöst från SVT, men nu är det som det är med det.

Hur som helst så verkar Julie inte vara riktigt klok. Hon är, vag jag har hört, helt enkelt galen och borde inte alls få hålla på med det hon gör. Har också hört att en del är rädda för henne. Men Spanska myndigheter bryr sig inte särskilt mycket om hundar på gatan, tyvärr. Julie har ju varit en visa i TV tidigare. Minns hunden Africa som adopterats till Sverige, hon rymde från sina nya ägare och hamnade på Hundstallet. Hon var så svag och mager och rädd. Så himla rädd! Hon flögs tillbaka till Julie som lade ut en video på sin sajt att nu hade Africa det så bra, så bra. Skulle tro att det endast var bull-shit-snack, det också. Nog om Julie nu.

Adoptera hund
Många är de som adopterar en hund från ett annat land efter att de sett foton på dem på nätet och läst en kort text. Billiga är dessa stackars hundar också, inte mer än 4 500-5 000 kr. Och så gör man ju en god gärning och räddar den lille stackaren. Organisationen som förmedlar adoptionen får dessutom in en liten slant så de kan rädda fler hemlösa hundar. Bara att komma överens om en plats för leverans. Ofta blir det att åka ut till Arlanda och hämta jycken när planet från Spanien, Cypern, Rumänien eller vilket land det nu kan vara man adopterar ifrån. Sedan åka hemåt i kanske flera mil med en rädd, osäker hund du inte känner överhuvudtaget. En hund som du aldrig har träffat tidigare. Som kanske är 3-4 år. Konstigt tycker jag. Hur kan man som seriös hundköpare inte ha som krav att man ska träffa hunden innan man bestämmer sig?

Det som gör mig så kluven är främst att jag har en adopterad hund från Spanien. Tack och lov inte från Julie Rescue, utan från en annan organisation som från början kändes helt OK. Det var precis så att jag såg honom på nätet och föll pladask. MinMan och jag hade snackat om att skaffa hund under några år, men alltid skjutit på det pga. att vi inte ansåg att vi hade tiden en hund kräver. Jag tittade ofta på olika sajter med omplaceringshundar som t.ex. Hundstallet, jag tittade också på olika raser, kollade kennlar och olika adoptionssajter. Och så försommaren 2006 så fanns han där! Jycken som jag kände 100% kontakt med via nätet... På skämt sade jag till MinMan:
"- Här är han! Ska vi någon gång ha hund så är det han vi ska ha. Han finns i Sverige i jourhem så vi kan träffa honom och se om han verkligen är hunden för oss."
Jag skrattade och tog mig själv inte på fullt allvar, men hunden på bilderna hade verkligen "det". MinMan blev mycket intresserad, men vi slog "skämtet" ur hågen.

De följande dagarna pratade vi ändå om hunden och ju mer vi pratade desto mer kände vi båda två att ja, vi skickar in en adoptionsansökan och håller tummarna att vi blir godkända som adoptörer. Sagt och gjort! Den följande tiden var ganska nervös. Vi väntade på att bli kontaktade av organisationen, de skulle ju också göra hembesök hos oss för att se om vi var bra människor nog att ha hund. Tänk om vi inte skulle bli godkända? Vi tänkte på vardagen som skulle komma efter sommar och semester. MinMan driver eget och åker ganska mycket bil mellan olika uppdrag. Hunden skulle få vara med honom på dagarna.

Några dagar gick och så ringde adoptionsorganisationen. Det gick lätt och enkelt. Någon skulle komma och besöka oss. Vi hade kontakt per telefon med flera representanter från organisationen. Tillslut fick vi även kontakt med jourhemmet och vi skulle åka och titta på underverket. Om allt fungerade och vi fick bra kontakt med hunden och den inte visade någon aggressivitet och kändes hanterbar skulle vi åka helgen efter och hämta honom. Knepigt! Vi skulle ju bli godkända först. Organisationen skulle ju göra hembesök.

När vi kommer till jourhemmet får MinMan och jag en liten smärre chock. Hemmet består av en ensamstående mor med tre barn, två egna hundar, jourhemshunden och två kaniner. Ursäkta språket nu, men där var så jävla smutsigt och stökigt så vi blev äcklade.

”Våran hund” släppte de in i buren till de stackars kaninerna så han fick jaga dem… Kaninerna var livrädda. Ganska snabbt förstod vi båda att jourhemsmänniskan tyckte att vi skulle ta med oss hunden hem. Något vi inte alls var beredda på… vi hade ju inte blivit godkända ännu. Ingen hade gjort hembesök. Det var ju så viktigt för organisationen att få se hur hunden skulle bo och träffa oss. Det var ju något de tryckte på och tyckte var väldigt viktigt.

När vi åkte därifrån efter ett par timmar hade vi ändå hunden med oss. Vi kände snabbt att han var verkligen hunden för oss. En läraktig liten charmör med glatt humör, full av bus och med glimten i ögat. Han har nu varit en i vår familj i två och ett halvt år. Han är så härlig! Och jag är glad över att vi fått lära känna honom.

Aha, nu undrar du ju förstås om organisationen har gjort hembesök hos oss?
Svar: Nej!

Skulle jag köpa hund utan att träffa den innan?
Svar: Nej! Det skulle vara som att köpa ”grisen i säcken”.

Skulle jag adoptera en hund från en organisation igen?
Svar: Nej!

Oj, detta blev långt och virrigt, men jag blev upprörd av programmet på TV och kände att jag måste skriva av mig. :)

PS. Hund hatar att åka bil, så vår plan med att han skulle vara med MinMan på dagarna sprack. Hund går på ett toppenbra dagis istället. DS.

SL och fejkade SMS-biljetter

Det finns så många kreativa människor. Några har tydligen gjort ett program som man laddar ner till mobilen och vips så har man fejkade SMS-biljetter att åka för hos SL. Minst ett hundratal personer använder det olagliga bluffsystemet skriver Metro.

Det är inte så konstigt. SL är inte så bra på att informera. Och många av busschaufförerna borde gå på charmkurs och lära sig lite hyfs och vett.

Jag köper alltid 30-dagarskort, men ibland missar jag datumet och står där utan färdbiljett. Då är det ju så smidigt att bara skicka iväg ett SMS och visa mobilen för chauffören.Det är väldigt smidigt om man vet vilka koder man ska skicka och till vilket nummer.

Fråga en busschaufför och du får till svar: - Nej, jag vet inte. Sådant har vi inte tid att hålla reda på. Det får du ta reda på själv.

Så står man där och skäms. Får stå och skrapa med foten och måste be om att få åka med ändå. Nu har jag fått åka med, de få gånger detta inträffat. Men det är en olustig känsla. Och visst är det konstigt att man då får åka med helt gratis. Snacka om att SL förlorar stålar vid sådana här tillfällen! Och vad händer vid eventuell kontroll? Åker jag på böter då trots att min ambition inte varit att åka gratis?

Tur att det finns kreativa människor som skapar program som verkar fungera. För SL verkar ju inte bry sig särskilt om att upplysa om sin egen SMS-tjänst.

Ska nog leta reda på det där programmet och ladda ner det. Tack Metro för upplysningen! :)

Bruce Dickinsson

Man blir förvånad. Iron Maiden-medlemmen Bruce Dickinsson skrivs upp som en hjälte av Expressen. Jag har absolut inget emot Bruce eller så, men Expressens journalistik lider av stora brister. Artikeln är vinklad som så att det ska verka som att Bruce har gjort ett hjältedåd för att han flugit hem turister från Sharm-el-Sheik. Han hjälpte dem hem, när det flygbolag de åkt med gick i konkurs. Till saken hör att Bruce bara gjorde sitt jobb eftersom att han är pilot och anställd av ett bolag mellan spelningarna med Iron Maiden.
Uppryckning tack!

Rika ungdomar

Helt otroligt! Den rikaste i Sverige under 26 år har 986 124 000 härliga kronor. Det skriver Metro idag som har källa Skatteverket. Det verkar heller inte som att det är något kändisbarn för de redovisas i en egen lista och där ligger 19-årige Daniel Radcliff i topp med 163 miljoner svenska kronor.

Blir jag avundsjuk på stålarna? Tja, lite kanske. Men det viktigaste är ju ändå att man mår bra och har så man klarar sig. Att det går runt helt enkelt.

Kanske man ska börja läsa Jakob Envalls blogg och hans strävan mot miljonen?

John Blund har tystnat

Min barndoms favorit John Blund har tystnat. Lennart Swahn har avlidit, 81 år gammal. Många gånger är de som LilleBror och jag såg på "Halvsju" i väntan på John Blund som visade filmer. Det var högtidsstunder. Efter filmen var det sängdags. Jag minns fortfarande några rader ur sången:

"Titta, kom och titta. Kom sätt dig här ikring. Det dröjer säkert ännu en stund, innan sömnen kommer med John Blund..."

Det var tider det! :)

Vila i frid

Bort med tjockisar på arbetsplatserna

Försäkringsbolaget IF vill få bort tjockisar på arbetsplatserna genom kirurgiska ingrepp. Överviktigas förbund rasar och talar om häxjakt. Stefan Rössner, Karolinska institutet anser att det är positivt och att antalet magsäcksoperationer behöver mångdubblas.

Undrar hur denna tilläggsförsäkring är utformad? Ingår det någon mer behandling av kropp och själ, eller är det bara en operation och sedan tack och hej? Om jag blir påtalad från arbetsgivaren att genomgå en sådan operation och vägrar, blir jag av med jobbet då?

Utökad kvotering i föräldraförsäkringen

S är på gång igen om utökad kvotering i föräldraförsäkringen skriver SvD. Förslaget innebär att försäkringen knyts till den vuxne på samma sätt som a-kassa och sjukersättning. Den ska också delas i tre delar: en del till mamman, en till pappan och en del som de själva får bestämma över.Enligt TCO:s index 2007 kommer det att ta 211 år innan det är helt jämställt med föräldraledighet mellan kvinnor och män.

Hela min kropp säger NEJ! Detta känns så fel. Jag är emot kvotering överhuvudtaget och detta i synnerhet. Vem som är föräldraledig ska föräldrarna få bestämma helt själva, tycker jag. Tvinga inte på folk mer nu. Det handlar ju om attitydförändring och sådant tar tid. Pappor är hemma med sina barn i mycket större utsträckning idag än bara för några år sedan. Det blir mer och mer macho att vara det. Ingen som ser ner på dessa män längre, utan tvärtom så tycker de flesta att de är så duktiga som tar hand om sina barn. Något som mammor gjort i alla världsliga tider och ingen har berömt dem särskilt för det.

Det beror på så många olika saker i ens liv vem som är hemma längst. Lönen är ju en stor sak. Lägg krut på att få den jämställd först och främst, så kommer troligen resten att bli mer jämställt också.

Over and out!

"Vi brukade göra allt tillsammans"

Läser i Aftonbladet om en "elak tvilling". Jag kan känna igen mig i den snälla tvillingens kommentar:"
– Jag känner mig väldigt ledsen. Vi brukade göra allt tillsammans. ..."

Nu är LilleBror och jag inte tvillingar och han har inte stulit min identitet för att lura folk på pengar. Han är heller inte heroinberoende och han är inte hemlös. Nej, han skaffade familj, hamnade i lyxfällan och har nu stora skulder. Vi förlorade kontakten under flera år och det var en stor sorg för mig. För LilleBror också, vet jag nu. Många var de gånger jag sade:
– När han behöver mig kommer jag att finnas där för honom.

Nu är det så. Han behöver mig och vi har fått kontakt igen. Jag kommer aldrig att släppa den igen. Vi gjorde, precis som tvillingarna, mycket tillsammans. Så mycket roligt vi hade. Det ska vi ha igen! :)

Tänk om jag bara vetat för flera år sedan hur det var med LilleBror. Varför allt blev så konstigt mellan oss. Har bestämt mig för att om det känns som knepigheter igen, kommer jag att tränga mig på och inte ge mig förrän alla papper är på bordet. Älskar dig LilleBror! :)

"Det är fullt pådrag där ute"

Vad är det som händer? Att det är kravaller och demonstrationer vid flygplatsen i Phuket det framgår tydligt och klart av Aftonbladets artikel. Men varför demonstrerar folket? Det får man inte veta. Skärpning Aftonbladet!

Kanske jag borde veta det ändå på något vis...?

Sluskig kollega

DN skriver att var fjärde svensk går omkring och retar sig på ovårdade kollegor. Slafsiga kläder på jobbet irriterar mest, visar en undersökning.
Herre Gud! Folk är så ytliga! Irriterar jag mig på kollegor har det med attityd att göra, inte hur de klär sig. Eller...
...är det jag som är den sluskiga kollegan? ;)

Tvingades äta upp sitt eget öra

Läser i Expressen om en man som kidnappats och blivit svårt torterad. Inte utan att jag sätter kaffet i vrångstrupen och får kväljningar.

Alla inblandade är visst kriminella. Tydligen är de inga gentlemanna tjuvar utan mer som Josef Mengele. Usch! Fy! Fördöm!

Lille tvåhövdade Kiron

Blir så beklämd när jag läser om lille tvåhövdade Kíron. Troligen har det alltid fötts barn med missbildningar. Undrar hur livet ska bli för Kiron? Kommer han att uppfattas som levande gud? Stackars lilla krake. Hoppas han får det bra.

Välkommen ombord!

Expressen skriver att Gävle kommun har satsat 221 000 kronor på en kommunslogan: "Välkommen ombord".

Ska jag skratta eller gråta? Jag har bott i Gävle i mitt tidigare liv och jag vet vem Anna Östman är. Hon är en oerhört kunnig och skicklig. Hon är också feminist. Men nu har hon väl ändå tagit sig vatten över huvudet.

Det är så jag undrar om hon haft något som helst att säga till om i processen med kommunslogan. Jag hoppas att hon är helt överkörd av andra.

Polarpriset till Pink Floyd

Vad roligt! Tänk att Pink Floyd fick Polarpriset igår. De var ju en av mina favoriter, då när det begav sig.

"We don’t need no education..." "Hey, teacher leave us kids alone!"

Mejlbluffar

DI skrev igår om "Mejlbluffarna som lurar oss på miljoner". Vad jag inte begriper är att folk faktiskt svarar på spammejlen! Det står ju om mejlbedrägerier i tidningarna nästan dagligen så folk borde vara upplysta nog att inte svara. Enligt DI svarar mellan en halv och en procent på spammen. Det är mellan 5 000 och 10 000 personer om det skickats 1 miljon spam.

Det är inte konstigt att det dräller in spam varje dag. Det ger ju helt tydligt resultat.

Men det är skrämmande att folk kan tro att de vunnit något, blivit utvalda, går på någon snyfthistoria m.m. från någon helt okänd person, organisation eller företag. Folk borde vara mer upplysta!

Britney Spears

Expressen behöver skärpa till sig. Med ett klipp från YouTube påstår de att Britney Spears sjunger playback på livekonserter. Expressen påstår att det är Britneys livemikrofon som hörs på klippet. Hur det låter får man avgöra själv. Snällt Expressen.

Men hallå! Expressen har ni granskat källan? Vet ni att det är ganska enkelt för vem som helst att lägga på fejkljud på en video?

Britney Spears har fått stå ut med mycket i skvallertidningar som Expressen de senaste åren. Jag kan bara säga: Stackars rika flicka!

Mejlstress

Ja, jag är kanske lite stressad av mejlen ibland, men å andra sidan så kan det vara väldigt avkopplande också. Kolla/besvara mejlen kan mycket väl också vara en ursäkt för att slippa göra något annat... Har du hört denna tidigare:

- Nej, tyvärr jag kan inte. Jag har några mejl som jag måste svara på nu. Borde ha svarat redan, men det har ju varit så mycket annat också. Hade det inte varit för det hade jag gärna hjälpt till/varit med på mötet.

Vita lögner. Men visst låter det ganska trevligt? :)

Nu svär jag väl i kyrkan, men...

...kan inte låta bli att kommentera Stockholm Citys artikel om híssen i Stuvsta. Tjejen med barnen ska ha cred! Äntligen kanske någon av de tre aktörerna vaknar upp och tar sitt ansvar. Bäst vore det ju om de tog ansvar alla tre.

Får man länka till Stockholm City i en metroblogg? Känns inte helt rätt, men nu är det gjort! :)

"Rix Morronzoo" blir tv-show

Läste precis att Rix Morronzoo ska börja sändas i TV6 den 15 september för att det ska säljas mer reklam. Jag måste så klart titta på något program.

Blir det en flipp eller flopp?

Vann 84 miljoner - nu är han tillbaka på jobbet

DI skriver om folk som vunnit miljoner, sagt upp sig från jobbet och levt livets glada för att sedan sakna jobbet. Det är ju inte så konstigt, alla vill känna sig behövda och känna att det man gör har någon betydelse. Glassa runt och egentligen inte göra något vettigt blir troligen de flesta smått galna och rastlösa av.

Vad skulle du göra om du vann 84 miljoner?